Baksätespassagerare skyddas sämst – nu skärps kraven i Euro NCAP

Baksätets glömda offer: Därför brister dagens skydd

Fokus inom bilsäkerhet har under decennier legat på framsätena eftersom det är där majoriteten av alla åkande befinner sig vid allvarliga olyckor. Detta har lett till en skev utveckling där framsätena har utrustats med avancerade adaptiva krockkuddar och intelligenta bältessystem medan baksätet i stort sett har lämnats kvar på samma tekniska nivå som för trettio år sedan. När en kollision inträffar är det därför personerna i baksätet som utsätts för de högsta krafterna vilket skapar en farlig obalans i fordonets totala skyddsförmåga.

Den dolda skadestatistiken

När moderna bilar krockar visar data att passagerare i baksätet drabbas av helt andra typer av skador än de i framsätet. Eftersom baksätet saknar de avancerade belastningsbegränsare som finns fram blir bältesstyrkan mot bröstkorgen ofta så våldsam att revben bryts och inre organ skadas allvarligt. Detta drabbar i synnerhet äldre passagerare vars skelett är skörare samt barn som har vuxit ur bilbarnstolen men ännu inte har en fullt utvecklad kroppsbyggnad för att klara de extrema krafterna från ett stumt säkerhetsbälte.

Bristen på passiv säkerhet

I de flesta bilar är baksätet en statisk miljö utan de dynamiska skyddszoner som omger föraren och framsätespassageraren. Avståndet till framförvarande stolsrygg är ofta litet vilket ökar risken för att huvudet slår i med våldsam kraft vid en frontaldeformering. Dessutom saknas ofta sidokrockkuddar som täcker hela rutan vilket gör passagerarna extremt sårbara vid sidokollisioner. Denna avsaknad av integrerad skyddsteknik gör att baksätet har förvandlats från den historiskt säkraste platsen i bilen till den mest riskfyllda under en olycka.

Geografiska och demografiska skillnader

Problemet förstärks av hur vi använder våra bilar i vardagen eftersom baksätet oftast används av de mest sårbara grupperna i samhället. Det handlar om barn som skjutsas till aktiviteter eller morföräldrar som åker med på familjeutflykter vilket gör att konsekvenserna av det bristande skyddet blir extra tragiska. Det finns också en global skillnad där baksätet i vissa regioner används frekvent av vuxna i taxi och samåkningstjänster vilket har lyft upp frågan på den internationella agendan för transportsäkerhet.

• Säkerhetsbälten i baksätet saknar ofta den mjukare belastningsbegränsning som skyddar bröstkorgen i framsätet.

• Avsaknaden av frontala krockkuddar ökar risken för att huvudet slår i framförvarande säten vid en kollision.

• Sidokrockgardiner täcker inte alltid baksätets passagerare med samma precision som de skyddar personerna där fram.

• Baksätets stumma konstruktion överför en högre andel av krockenergin direkt till passagerarens känsliga kroppsorgan.

Nya dockor och hårdare betyg: Så skärper Euro NCAP kraven

För att vända den negativa trenden och tvinga biltillverkarna att prioritera baksätespassagerarna introducerar Euro NCAP ett helt nytt batteri av krocktester. Det handlar inte bara om att höja kraven på befintliga moment utan om att förändra hela filosofin kring hur en säker bil utvärderas. Genom att integrera baksätets skyddsnivå i det totala stjärnbetyget blir det omöjligt för en biltillverkare att nå de eftertraktade fem stjärnorna om de inte kan uppvisa ett fullgott skydd för samtliga personer i fordonet.

Avancerad mätteknik i baksätet

Den största förändringen i testproceduren är införandet av en ny generation krocktestdockor som placeras i fordonets baksäte under frontalkrockstesterna. Dessa dockor är utrustade med hundratals sofistikerade sensorer som kan mäta tryck över bröstkorgen samt acceleration i huvud och nacke med extrem precision. Den nya tekniken gör det möjligt att upptäcka dolda skaderisker som de äldre dockorna missade vilket ger en betydligt mer realistisk bild av hur en mänsklig kropp påverkas i baksätet vid en verklig olycka.

Strängare kriterier för krockbetyg

Euro NCAP förändrar också poängfördelningen i sina protokoll vilket innebär att brister i baksätesskyddet ger omedelbara poängavdrag på den totala poängsumman. Tidigare har en bil kunnat kompensera för ett svagt baksätesskydd genom att prestera exceptionellt bra i framsätet men den möjligheten tas nu bort helt. De nya reglerna kräver att fordonet presterar jämnt över alla platser vilket skapar en helt ny spelplan för de ingenjörer som utvecklar framtidens bilsäkerhet runt om i världen.

Fokus på whiplashskydd

Ett annat område som får betydligt större utrymme i de skärpta kraven är skyddet mot nackskador vid påkörningar bakifrån. Baksätets nackstöd är ofta sämre utformade än framsätenas och saknar helt de aktiva system som dämpar rörelsen vid en kollision. Euro NCAP kommer nu att mäta krafterna i halsryggen på baksätesdockorna vid simulerade påkörningar bakifrån vilket kommer att tvinga fram en radikal designförändring av baksätets ryggstöd och nackskydd för att minimera risken för långvariga whiplashskador.

• Nya testdockor med avancerade sensorer mäter krafterna mot bröstkorg och nacke i baksätet mycket noggrannare.

• Det totala stjärnbetyget blir direkt avhängigt av hur väl passagerarna i baksätet skyddas vid frontalkrockar.

• Utvärderingen av whiplashskyddet skärps avsevärt för att tvinga fram bättre utformade ryggstöd och nackskydd.

• Poängsystemet gör det omöjligt att kompensera brister i baksätet med goda resultat för förarplatsen.

Från lyx till standard: Tekniken som ska rädda liv

De skärpta kraven från Euro NCAP fungerar som en katalysator för teknisk innovation och kommer att förändra hur standardutrustningen ser ut i morgondagens bilar. Teknik som tidigare bara har funnits som dyra tillval i exklusiva lyxbilar kommer nu att bli obligatorisk i helt vanliga familjebilar för att klara de nya testerna. Biltillverkarna är redan i full gång med att rulla ut nya system som ska dämpa krockkrafterna och skapa en betydligt säkrare miljö för alla som färdas i baksätet.

Intelligenta bältessystem för alla

Den mest akuta åtgärden för att klara de nya krocktesterna är att införa adaptiva bältessträckare och belastningsbegränsare även på ytterplatserna i baksätet. Dessa system känner av passagerarens vikt och krockens kraft för att i exakt rätt millisekund spänna bältet och sedan gradvis släppa efter för att skona bröstkorgen. Genom att integrera denna teknik i baksätet kan tillverkarna minska de livshotande skadorna på inre organ dramatiskt och se till att bältet gör nytta istället för att orsaka skada.

Krockkuddar flyttar bakåt

En annan revolutionerande förändring är introduktionen av frontala krockkuddar för baksätespassagerare vilket integreras i framsätenas ryggstöd eller direkt i säkerhetsbältena som uppblåsbara bälteskuddar. Denna teknik minskar huvudets framåtrörelse vid en frontalkrock vilket halverar risken för allvarliga nackskador och kollisioner med inredningen. Att installera krockkuddar i en rörlig miljö som en stolsrygg är en teknisk utmaning men de nya kraven gör att biltillverkarna inte har något annat val än att lösa detta för att nå högsta betyg.

Smarta baksäten anpassar sig

Framtidens baksäten kommer också att bli betydligt mer flexibla och fyllda med sensorer som kommunicerar direkt med bilens centrala säkerhetsdator. Genom att använda sensorer i sittdynan kan bilen avgöra om det sitter ett barn eller en vuxen på platsen och anpassa krockkuddarnas tryck och bältets spänning därefter. Denna intelligenta anpassning gör att skyddet blir optimalt oavsett vem som reser i baksätet vilket är ett enormt steg framåt jämfört med dagens helt statiska system.

• Adaptiva bältessträckare installeras i baksätet för att kontrollera krockkrafterna mot passagerarnas bröstkorgar.

• Frontala krockkuddar byggs in i framsätenas ryggstöd för att skydda baksätespassagerarnas huvuden vid kollisioner.

• Uppblåsbara säkerhetsbälten fördelar trycket över en större yta och minskar risken för allvarliga bältesskador.

• Intelligenta sensorer i sittdynorna känner av passagerarens vikt och optimerar skyddssystemen efter individens storlek.